Open Up Your Mind

När jag var liten, eller aa iallafall när jag var mindre så skrev jag sjukt mycet. Tidningar, sagor, noveller och ja aa jag skrev typ hela tiden. Då trodde jag att det var författare jag ville bli.
Jag skriver fortfarande, men inte i samma mängd och på samma sätt.
I böcker vet man hur en person känner sig och allt beskrivs så väl. Jag växte nog ifrån det och började intressera mig för film istället. Filmmanus kändes mer levande.

Nu tänker jag allt i bilder, som en film som spelas upp. I film använder man sig av fler sinnen. En bok läser man bara. Filmer leverar både bild och ljud och det kan bli mycket mer spännande om man är riktigt duktig.

När jag skriver manus så hämtar jag inspiration ifrån min omgivning och saker som skett. Saker som jag vill berätta om. Eller saker och händelser som jag bara vill förbätra eller skapa en historia bakom. Dock är ingenting som kopierat från verkligheten, det är det som gör en film så unik, man blandar en massa känslor och minnen och platser och personer och trycker in det i ett manus, då blir det en helt ny grej och det är det jag tycker är mycket mer spännande med att skriva manus.

I böcker är det författaren som framför känslor. I ett manus skriver man inte känslor, fr de syns inte. Det är regissörens uppgift att lyckas förmedla känslorna.